Hejdå bästa platsen på jorden!

Igår jobbade jag förmiddagen och sen efter lunch så hoppade jag och Johan in i bilen och åkte mot Akademiska för dagens strålning. 

(null)

När strålningen var klar så åkte vi vidare mot stugan. Vi har sålt den (aaaj vad sorgligt det är) och vi skulle träffa nya köparna. De är övertaggade på att komma in så fort som det bara är möjligt så vi skulle träffas för att göra upp med tillträde osv. Svärmor skrev kontrakt med köparna medans vi var bortresta i LA så det var en del praktiskt som vi behövde göra upp och gå igenom. 

(null)

Det skulle vara lögn och säga att jag ångrar att vi sålt stugan för jag vet innerst inne att detta är det enda rätta men det är en sorg att vi inte har tiden och energin att ha det kvar för det är verkligen den bästa platsen på jorden. Många av mina lyckligaste minnen är ifrån stugan och jag har varit så himla glad för att våra barn ska få växa upp på samma underbara plats som jag själv har växt upp på somrarna tillsammans med mormor och morfar <3 Men allt blir inte som man tänker sig och vi har valt att prioritera annat helt enkelt. Köparna är överlyckliga över stället och älskar det redan lika mycket som oss och det känns fint. Men det är första gången vi säljer ett ställe som vi inte känner att vi är klara med ännu och det är en annorlunda känsla. Vi är iaf övertygade om att vi lämnar över ett toppenställe till köparna och dom kommer få det underbart där framöver. 

(null)

Vi ska dit igen nästa helg för att packa ur och fixa och tanken är att vi ska bli klara nästa helg eftersom köparna har så bråttom in. 

(null)

Det känns helt ärligt som ett break-up eller ett dödsfall eller liknande. Som att man förlorar en viktig del av sig själv och grunden till hela ens uppväxt. Dessutom kommer ju tjejerna knappt att komma ihåg stugan liksom?!? Aaaah! Så himla sorgligt.
MEN det kommer bli bra och vi kommer andas ut när allt är klart. Lika mycket som det känns som ett jobbigt break-up så kommer det samtidigt kännas som en stor sten som lyfts från våra axlar och vi kommer nog kunna andas lite lättare. Vi kommer få mer tid till allt annat som ska hinnas med, prioriteras och andra drömmar som ska uppfyllas. Vi kommer få mer tid hemma och hinna med allt som ska tas om hand med ett hus (istället för att hinna med att ta hand om fyra hus som det varit med stugan), vi kommer att kunna prioritera jobbet mer helhjärtat och det blir inte samma flackande hela tiden, vi kommer kunna åka husbil runt om i Sverige på sommaren och se fler ställen - och det älskade vi verkligen. Vi hinner bara ha tre veckors semester på sommaren och på tre veckors ledighet ska man hinna mycket. Vi har landat i att vi är lite mer "resande" människor och lite mindre "samma plats hela tiden/sommarstuga"-kind of persons. Åh jag hoppas bara innerligt att vi har tagit rätt beslut.