Kontraster av liv!

Den största tacksamheten av dom alla är att få natta sina barn tryggt i deras sängar. Tänk att det är något som man så självklart tar för givet? 

(null)

Den största förändringen med mig sedan jag blev mamma är just såna här tankar som dyker upp hela tiden. Jag får liksom fysiskt ont i hjärtat när jag tänker på att det finns såååå många barn som just ikväll somnar ensamma, rädda, ledsna, otrygga, frysande, sårade, övergivna. 
Varenda kväll när jag lägger tjejerna så säger jag till var och en att "jag älskar dig mest i hela världen och du är världens bästa Lily!" och "Jag älskar dig mest i hela världen och du är världens bästa Belle!" För mig är det absolut viktigaste av allt att de känner att de är älskade och att de i framtiden kommer att förstå sitt egna värde. 
Fasen vad jag älskar dessa små minimänniskor. Kärleken till dem gör att det liksom spiller över på resten av världens barn också, framförallt de som inte har det bra, och jag vill bara ta hit varenda unge som inte har det bra och älska dem tills de spricker. 

På tal om kärlek... Idag när jag hade hämtat barnen på förskolan och skulle lyfta ur Lily ur bilen hemma på vår uppfart så tittade hon lite extra på mig och sa plötsligt: "Mamma du är väldigt vacker i din blåa jacka!" Jag dog sprängkärleksdöden till henne för att hon är så galet söt och underbar <3