Hard work work!

Vad vi har gjort sedan senast? Jobbat! Jag älskar att vara igång igen. Jag har nog inte riktigt hittat någon riktig balans ännu utan går fortfarande på "maskin-mode" och på ångorna av att jag älskar det och tycker att det är så himla kul. Jag stänger liksom av mitt mående och smärtorna till viss del när jag behöver det och så tar jag ikapp det som "maskinen" har orsakat vid ett senare tillfälle. 
Att börja jobba igen har ju varit en milstolpe som har känts extremt långt borta väldigt många gånger under de senaste åren men att äntligen vara där nu är ju ett steg i rätt riktning. Jag är beyond tacksam över att allt gått att lösa så fint och att det fanns en lucka som passade mig i företaget. Att bli anställd vart som helst hade varit svårt eller näst intill omöjligt med min situation men den här lösningen är helt optimal. 

Ibland glömmer jag nästan bort att det mesta faktiskt har blivit bättre efter operationerna. Jag fastnar ofta i frustrationen över att inte må bra istället för att njuta av att jag faktiskt mår bättre. Men idag är jag tacksam över att jag ska gå till jobbet och att det ens är möjligt. 

(null)

(null)

Men... I söndags blev jag sämre och sämre smärtmässigt och natten till måndagen var ganska jobbig. Jag jobbade ändå hela dagen men på kvällen blev det kaos smärtmässigt och jag kunde knappt stå rakt och gick som en gammal kättingen. Igår blev det ännu värre och smärtan blev brutal samtidigt som jag svällde upp som om jag vore gravid i 6:e månaden. Jag kunde inte ens lyfta mitt högra ben för att smärtan blixtrade så mycket i magen. Min egna teori är att det är en cysta som har spruckit. Jag har ju varit med om det innan och känner till viss del igen smärtan och den svullna magen som är fylld med massa vätska. Vi får hoppas att det ger med sig och att jag slipper åka in.