Graviditeten vecka 33!
Vi gick ju in i vecka 34 i fredags vilket innebär att ännu en hel graviditetsvecka är avklarad. Det börjar verkligen närma sig nu men trots det så har vi har fortfarande inte fattat att vi ska bli en till i familjen. Det känns bara så himla overkligt.
Min kropp:
Jag har börjat känna av foglossningen lite mer den här veckan. Jag tar ju som ni vet en timmes promenad med Lily till förskolan nästan varje morgon och så länge jag är igång är det inga problem, det är liksom när jag suttit stilla ett tag efter att jag
har rört på mig som det känns när jag ska resa på mig igen. Men det går oftast över ganska fort när jag väl kommit igång igen och så länge det funkar med promenaderna så tänker jag fortsätta - mitt huvud mår så himla bra av det! Dock måste jag ha
en kudde mellan benen när jag ligger på sidan i sängen för annars gör det ont. Det gör ont på exakt samma lilla fläck som med Lily. Den är precis under vänster skinka och den är kanske en cm stor - that´s it!
Bebis rörelser i magen har gått ifrån kickar till att man känner hur det är hela kroppsdelar som liksom förflyttar sig där inne. Jag känner verkligen en fot ibland eller ett knä som sticker rakt ut. Efter att bebis fixerat sig så känner jag hur jag kan
andas mycket lättare och jag känner mig faktiskt lite smidigare när jag ska böja mig ner osv. Jag känner verkligen att bebis har sjunkit ner och gjort mer plats. Innan var hon ju nästan uppe och sparkade på revbenen men nu är det en bra bit dit. Dock
ilar det mer nedåt nu istället...
Sammandragningarna fortsätter att vara kraftiga och täta. Kulan är verkligen en kula nu. Den syns faktiskt inte så mycket bakifrån så det är mest en bebiskula so far. Jag tror att magen är ganska lika som förra graviditeten i både form och storlek.
Bebis i magen:
Bebis är ca 40 cm lång och väger drygt två kg. Kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Hjärnan växer snabbt och barnets huvud ökar i storlek. Barnet kan nu uppfatta ljus och mörker, tex om det är dag eller natt. Mängden forstervatten ökar inte längre utan är konstant. Bebis ska fortsätta röra sig och man ska känna fosterrörelser flera gånger om dagen.
(Sammanfattat från appen Preglife)
Tankar:
Vi har ju fortfarande inte börjat preppat hemmet ännu men nu har vi iaf fått tag på en vagn. Vi hittade en jättefin begagnad Bugaboo Donkey som vi är supernöjda med. Den var knappt använd och såg helt ny ut och vi fick den för mindre än halva priset mot
för vad de kostar nya. Vilken deal! Vi fick våran första vagn av mina bästa föräldrar och den här vagnen fick vi av finaste svärisarna.. Vi blir så himla bortskämda av våra underbara familjer! Tusen tack!
Vi har bestämt oss för att ha Buffalon kvar också. Det kan vara skönt att ha en extra vagn här hemma och Donkeyn är ju enorm i jämförelse med Buffalon så kommer man bara ha ett barn här hemma ibland så är det ju skönt att slippa rulla ut jättevagnen.
Alltså den är så galet bred?? Det är väl en vanesak såklart men jisses alltså. Jag tycker att det kan vara bökigt att ta sig fram med Buffalon ibland, hur tusan ska det då bli med Donkeyn? Lily och Wilton har iaf premiäråkt vagnen och den fick full
pott poäng. Härligt!
Jag har börjat oroa mig lite mer igen.. Eller jag kanske inte direkt går och oroar mig men det dyker upp story efter story här och där om föräldrar som varit med om de mest fruktansvärda sakerna och det börjar liksom smyga sig på att allt fortfarande
kan hända. Jag önskar av hela mitt hjärta att allt kommer gå bra nu sista veckorna och att det kommer en frisk liten tjej till oss runt midsommar men jag vet också att man inte har några som helst garantier.. Jag förstår inte hur man överlever att
förlora ett barn? Hur klarar man av att gå vidare? Jag hoppas att vi aldrig någonsin behöver uppleva det.
Nästa vecka är det dags för tillväxtultraljudet och efter det får vi se vad det förväntas bli för storlek på bebisen. Verkar även denna bebbe bli stor så lutar det åt igångsättning men verkar denna bli mer "normalstor" så får allt gå den naturliga vägen.
Jag hoppas såklart på det sista men jag blir hellre igångsatt några veckor innan BF än att något går snett och att bebis fastnar eller att det blir snitt. Jag vill verkligen uppleva ännu en förlossning - det här blir ju den sista någonsin! Ni kan
ju bara gissa hur taggad jag är!!
Vecka 33!
