ÅRSRESUME 2018!

Det är dags för bloggens traditionella årsresume för år 2018. Det här året har helt klart varit det bästa året i mitt liv. Tänk att vi fick börja året med att välkomna en helt ny människa till jorden, och inte vilken människa som helst utan världens bästa lilla människa dessutom. Lily har snart funnits hos oss i ett helt år om två veckor ska vi få fira hennes första födelsedag. Overkligt! Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig hur fantastiskt det är att vara mamma. Det är det absolut vackraste jag någonsin fått uppleva och det är så fint att jag ska få vara det resten av mitt liv! Jag är så otroligt tacksam för att vi bestämde oss för att våga göra ett bebisförsök, trots att oddsen var extremt emot oss, och att det dessutom gick så bra på första ivf-försöket. Ibland slår det mig på riktigt att jag och Johan är föräldrar och det är nästa än så att man får nypa sig i armen att det är vi som skapat denna perfekta lilla prinsessa (med lite hjälp). Vi har fått följa Lilys första år från första parkett och det är så himla häftigt att se henne utvecklas från en liten nyfödd fågelunge (eller ja, hon var ju snarare en sälunge när hon kom så stor som hon var men fågelunge lät sötare, haha) - till en spädisbebis - till en bebis - till ett barn! Jaja, jag ska inte bli långrandig, ni fattar grejen. BÄSTA BÄSTA BÄSTA med året 2018 är utan tvekan Lily!!!

Sista kortet på magen hemma innan vi åkte in till förlossningen! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Min fina bästa lilla familj! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Finaste solstrålen! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Alla dessa sena turer hem från olika ställen med Lily i pyjamas är bara för mysiga! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Lilys (och Hugos) första tidningsartikel i tidningen Allers! 

(null)

(null)

(null)

Så mycket tacksamhet och kärlek i en och samma bild! 

(null)     

Förutom att bli mamma så har jag ju även blivit moster och det kommer på en klar andraplats över årets stora höjdpunkter. Jag var såå orolig under tiden som Musch och Matti var inne på förlossningen och vi fick dåligt med uppdateringar eftersom förlossingen var lite strulig, men efter låång väntan så kom äntligen bilden på världens finaste prins och då kom tårarna på mig. Jag grät inte ens när Lily föddes men när jag blev moster - då slog jag på stort minsann. Jag hade nästan ställt in mig på ett samtal att Musch typ hade dött under förlossningen för att det tog sån tid (och för att du var sämst på att uppdatera oss Matti - men du är förlåten nu!), så när jag väl fick bilden på Wilton kände jag bara sån himla lättnad att allt hade gått bra tillslut. Världens finaste kille hade kommit till familjen! Att vara mammaledig med sin syster är det bästa ever. Så himla mysigt. 

Vi hann med att vara gravida samtidigt! Här var jag precis dubbelt så långt gången som musch. Jag i vecka 38 och musch i vecka 19! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

En annan favorit under året var att vi fick ha världens bästa lillesyster hemma en lite längre tid. Josefin var ju hemma i Sverige från LA för att söka nytt visum och ingen var gladare än jag över det. Hon har ju bott i USA i många år nu och innan det bodde hon i Stockholm så sista gången hon "bodde" hemma var när vi precis flyttat hemifrån till vår första egna lägenhet i Gävle när vi var 14-16 år. Det var verkligen så underbart att ha henne hemma på heltid och kunna hänga massor. Det här med att vardagshänga är vi allt annat än bortskämda med men jag njöt varje sekund av det. Det är så tomt här hemma utan dig Jopplas men jag hoppas att vi kommer kunna ses något snart på ett eller annat sätt. En liten bonusfavorit under ´fliken Josefin´ på min Årsresume är ju att hon även tog körkort. Vi trodde aldrig att det skulle hända men vips så hade jag gått kurs för att kunna övningsköra med henne och så var vi igång. Och alldeles innan hon skulle tillbaka klarade hon uppkörning och skrivningen och körkortet var hennes. Jag är en väldigt stolt körhandledare, haha! 

Lilys finaste gudmor! 

(null)

(null)

(null)

(null)

När Josefin precis hade klarat körkortet!!

(null)

(null)

Jopplas är Hugos favorit alla dagar i veckan! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
 
Det har blivit mindre rust i år än vad jag och Johan är vana med - det har ju rustats en hel del sedan vi träffades - men något som vi gjorde i år var att fixa till vår tomt. Vi började våren med att ta hit trädgårdshjälp (tack svärisarna för den presenten!) som hjälpte oss att ta ner träd och fixa till vår tomt som var extremt vildvuxen och igenväxt när vi köpte huset. Sen gjorde vi om vår entré och fixade hela framsidan av gården. Vi la sten på hela vår uppfart, gången till entrén och en väldigt fin rabatt (som farmor gav oss blommor till sen, tack!). Pappa, brors och Josefin var här en hel helg och hjälpte oss och vi är så galet nöjda med resultatet! Tack bästa ni för att ni hjälpte oss att få så himla fint!

Här hade vi redan hunnit tagit ner alla träd och buskar och öppnat upp för den nya entrén men det här är så nära en före-bild jag kan komma!

(null)

(null)

(null)

Jag längtar inte tillbaka till när jag krigade ut med vagnen i detta...

(null)

(null)

(null)

(null)

Bästa hjälpen och mysigaste dagarna trots att vi alla slet häcken av oss från morgon till kväll!!

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Och voilà! Stenläggningen var klar! 

(null)

(null)     

Upp med staket så att Hugo håller sig på gården...

(null)

(null)

(null)

... och sen var det bara att njuta av det fina resultatet! 

(null)

Vi har ju typ aldrig någonsin haft en sån fin sommar i Sverige som i år, men min/våran sommar blev väl inte riktigt som vi önskat. Vi gjorde ju ett nytt ivf-försök i våras med planen att ge Lily ett syskon, men på midsommardagen så avslutades graviditeten ganska tvärt. Jag hade varit ute och klippt gräs i stugan och när jag kom in så började jag få fruktansvärda magsmärtor. Kort efter att smärtorna slagit till med full kraft så började det bokstavligt talat forsa blod. Jag har aldrig sett så mycket blod i hela mitt liv.. Vi väntade hemma ett bra tag men när det aldrig slutade forsa blod så ringde vi tillsut 1177 som kontaktade Gävle sjukhus och de ville att vi skulle komma in omgående. På sjukhuset gick det snabbt.. Vi fick komma in och träffa läkare på en gång, de gjorde undersökning på mig och det visade sig att det var massa blod i hela buken så jag skickades omgående ner till operation för akut titthålsop. Efter op var jag och tog prover varje vecka i flera veckor och jag mådde väldigt dåligt under hela den tiden. Tillslut blev jag inlagd igen och då visade det sig att det var fullt med blod i hela buken igen och jag blev tvungen att göra ännu en titthålsoperation. Jag blev kvar på sjukhuset i flera dagar men efter operation nummer två så började jag äntligen må lite bättre igen. De vet fortfarande inte med säkerhet om det var ett utomkveds eller bara ett vanligt missfall och de vet inte varför hela buken fylldes med blod men de hade aldrig sett något liknande och alla läkare satt som frågetecken under dessa veckor. Ingen förstod vad som hänt och ingen hade en bra förklaring att ge till oss men det blev väldigt utdraget och jag fick typ inte bada på hela sommaren pga operationerna. Det var såklart tråkigt att det blev missfall men det "glömdes nästan bort" för att det blev sånt fokus på att få ordning på allt med mig. I efterhand var det nästan lite skönt. Man hann liksom inte reflektera så mycket över bebis som var borta utan det blev mer fokus på att få ordning på mig och det var inte förrän lite senare som det slog mig att det faktiskt var ett missfall vi varit med om och inte "vanliga" endometriosoperationer. Skönt att allt ordnade upp sig tillslut iaf! Tänk att jag skulle ha varit höggravid nu och att vi skulle ha fått vår bebis på alla hjärtans dag år 2019 (BF). Nu får vi vänta lite längre på vår lilla mini men vi hoppas att barn nummer två kommer tillslut och att allt går bra den här gången! Vårt tredje ivf-försök (1:a blev Lily, 2:a blev missfall, 3:e är graviditeten just nu) gick ju bättre och imorgon går vi in i vecka 15. Så spännande!

Efter akutoperationen på midsommardagen! 

(null)

(null)

När jag var inlagd flera dagar vid operation nummer två en månad senare så fick jag besök av dessa hjärtan! 

(null)

(null)

(null)

Men vi är inte såna som deppar ihop.. Nytt försök så fort vi fått ok av läkarna och det gjordes som ni kanske redan vet på bästa Linnekliniken i Uppsala! 

(null)

(null)

(null)

(null)

Bästa två strecken man någonsin kan få.. Tänk att vi ska bli en till i familjen i sommar! 

(null)

Det har varit en väldigt tuff höst för min del. Jag har mått fruktansvärt dåligt och smärtskovet jag varit i nu har pågått i flera månader och vägrar att ge med sig. Jag har sagt det förr men jag säger det ännu en gång; endometrios är en vidrig sjukdom som jag inte ens önskar min värsta fiende. Det finns ingenting jag avskyr så mycket som att vara sjuk. Allt jag vill är att få må bra och kunna njuta av livet men istället så vaknar jag dagligen med smärtornas smärta och jag vill helt ärligt bara bli nedsövd vissa dagar för att få vila lite. Jag har varit i långa smärtskov tidigare men det är helt klart tuffare när man har barn. Att hela tiden ta hand om Lily, lyfta henne och hela tiden finnas där för henne är allt annat än enkelt när man vissa stunder håller på att gå av av smärtan. Det är så många som har ställt upp för oss men min mamma och svärmor har varit extra guld värda under hösten/vintern. De har hoppat in massor för att ta Lily så mycket som möjligt för att underlätta för mig och ge mig chans att vila. Tusen miljoner tack bästa ni! Utan er hade vi på riktigt aldrig fixat den här hösten. Jag är så ledsen för att jag inte kan vara mammaledig som alla andra och hänga med Lily hela dagarna "som man ska" men det är vad det är och det hjälper inte att grotta ner sig i det (även om jag såklart är väldigt ledsen för att jag inte kan vara den mamma jag vill vara till Lily). Vissa dagar känner jag mig bara så himla ledsen i hela hjärtat för att jag är sjuk och jag har verkligen svårt att acceptera att det är så här, men jag försöker ändå att fokusera på att se allt det positiva. Men visst har jag varit deppig i höst allt, helt klart.

Men ännu en positiv sak som "plåster på såren" för mitt dåliga mående är att jag har världens bästa prins vid min sida. Jag är kärare än någonsin och är så himla glad och tacksam för att jag har Johan i mitt liv. Utan honom skulle jag aldrig orka. Tack för att du står ut, tack för att du alltid är så stark och positiv och tack för att du är min! Älskar dig! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

 
Hur ser vårt 2019 ut?
 
Jag har ställt in mig på att mitt dåliga mående förmodligen kommer hålla i sig ett tag, kanske till och med hela graviditeten, men jag ser ändå fram emot nästa år. Vi ska förhoppningsvis få ännu en minu-us i sommar och Lily ska bli storasyster. Så himla fint! Lily ska börja förskola i slutet på januari och det tror jag att kommer passa henne jättebra. Min förhoppning är att jag ska kunna börja jobba litegrann åtminstone men är inte det möjligt i dagsläget så är min målsättning helt enkelt att "härda ut" graviditeten, läka snabbt efter förlossningen och sen göra den stora operationen så snart som möjligt. Det är ju absolut inga som helst garantier på att man blir bra efter en sån operation men jag måste få hoppas och tro det åtminstone. Jag har provat allt annat som finns att erbjuda och det finns ingenting som hjälper - operation är just nu mitt "sista" hopp. Blir jag inte bättre efter operationen så får vi ta det då men just nu är min inställning att härda ut tills bebis är här och sen operera. För mig är det viktigt att kunna ställa in sig på något för att orka kämpa på. Tanken på att jag eventuellt ska må så här resten av mitt liv är alldeles för tung så jag måste få hoppas på något och mitt nästa mål är alltså att klara av tiden fram till operationen. Jag är på ett sätt glad att man inte kan se in i framtiden.. Hade jag vetat när jag var 15-16 år att jag ska bli sämre och sämre tills det att jag är 28 år hade jag aldrig pallat med. Vilken tur att jag inte visste något!
 
Johan har stora planer för företaget det här året och det ska bli superkul att få vara en del av det och följa de nya planerna han ska dra igång. Det ska bli superskönt att få klart här hemma också och äntligen kunna bo in sig på riktigt i vårt hus. Hittills har vi bara rustat och försökt att hela tiden slutföra rusten men nu när rusten snart är klar (man blir väl aldrig klar med rust i ett hus men ni fattar...) ska vi äntligen få "boa in oss" riktigt. Till alla som är oroliga för att vi ska hugga tänderna i ett nytt husprojekt snart när det här börjar bli klart så kan jag efter de här dagarna lugna er big time: vi kommer bli kvar här läänge och är inte det minsta sugna på ett nytt projekt. Det ska bli så kul och skönt att äntligen få bara slappna av och bo. 
Jag är så himla ressugen också och jag hoppas verkligen att vi kommer kunna klämma in en resa nästa år. Vi har inte varit iväg någonting i år men nästa år ska det minsann bli av. Jag vill åka typ överallt men överst på önskelistan står det att åka och hälsa på littlesis i LA eller att åka till typ Thailand igen. Jag kan tänka mig en vecka i Grekland eller nåt land i Europa också. Åh ge mig bara sol och strand och värme! Jag var ganska less i somras när jag inte fick bada på hela sommaren. För någon vecka sedan kom Johan på något typ lika upplyftande; "du kommer ju inte att få bada på typ hela den här sommaren heller eftersom bebis är beräknad 28/6." Dåligt timat, haha. Vi måste med andra ord planera in en resa någon gång under året så att jag får en riktig bad-och-strand-dos! 
 
Vi längtar massor efter våren/sommaren för att få träffa våran nya lilla mini men vi längtar också till sommaren för att få vara i vår fina sommarstuga igen! Vi längtar dit så himla mycket båda två och det ska bli så roligt att få vara där med Lily i sommar när hon är lite större. Lily och Hugo kommer springa runt där på gräsmattan på sommarkvällarna och sen bada i mängder hela dagarna. Och den lilla nya familjemedlemmen kommer ligga på en filt i skuggan och mysa - åh vad vi längtar! 
 
Det är verkligen ett spännande år vi har framför oss! Vi är redo att tacka för år 2018 och är övertaggade på vad år 2019 har att erbjuda. Hoppas ni är lika taggade på det nya året som vi är! Happy new year!!!! 


Far och fläng-dag!

Idag har vi farit och flängt en hel del.. Jag, Hugo och Lily åkte hemifrån mot Gävle vid 12 idag (Johan skulle iväg med en av deras leverantörer i helgen så han kunde inte följa med). Vi stannade en snabbis på köpis när vi kom till Valbo och sedan åkte vi och hejade på min fina vän Anna och Linus lilla bebbe. Pluttisen var lätt den sötaste nykläckta bebisen jag någonsin sätt! Sjukt gullig!! 

Efter lite bebisgos hoppade vi in i bilen igen och åkte till stugan en sväng för att hämta lite grejer som vi glömde när vi packad ihop stugorna för vinter. Det såg så himla härligt ut när jag svängde in på vår väg och åkte efter stranden. Alla tre stugorna mådde strålande och det var skönt att se! 

(null)

(null)

Sen åkte vi vidare mot Hedesunda och väl där stannade vi till en snabbis för att heja på Fia med familj innan vi åkte vidare till dagens slutdestination: papi och Maria. Där var nästan hela gänget så det var så mysigt att komma dit. Vi sågs vid 16 och så bjöds det på svingod tacos-middag ute i deras underbara uterum. 

Nu kom vi precis in och jag har bäddat ner mig i sängen. Lily ville tydligen sova mellan sin morfar och extramormor inatt så jag och Hugo kör barnfritt! Lily somnade så gosigt i Marias famn med en mys-Selma alldeles intill. Åh vad gulligt det såg ut! 

(null)

Nu är det dags att sova minsann.. Sweet dreams!