Sorry for the big MIA.. Den här semestern blev ju inte riktigt vad man ville att den skulle bli men det känns ju som the story of my life (liite bitter, I know). Gårdagen spenderades på sjukhuset i Phuket 2,5 h bort. Efter fyra dagars antibiotika
så blev det bara värre och värre för varje dag så igår morse var jag och träffade läkaren jag träffat här tidigare ännu en gång. Han gav mig en spruta med antibiotika istället och förhoppningen var ju såklart att det skulle göra skillnad
snabbt men icke.. Det blev motsatsen och det hela slutade med att jag blev skickad till specialister på Bangkok Hospital där de gick in med kamera och undersökte mig. Sen tömde de hela bihålorna och läkarna på öron/näsa/hals "hade
aldrig någonsin tidigare sett en så kraftig bihåleinflammation" och jag är så himla trött på att höra sånt... Varför kan man inte bara få bli "vanligt" sjuk någon gång som "alla andra" istället för att det alltid ska vara så himla extra
allt.. "Normalt blir det lite stänk i slangen när man suger ur bihålorna men du har just fyllt en meter slang så jag förstår att du har fruktansvärt ont!" Jag var dessutom så svälld i slemhinnorna så att det inte ens gick
att komma in med kameran genom näsan så först fick jag sitta med något som skulle vidga slemhinnorna för att över huvud taget kunna göra ingreppet. Jag fick en mycket starkare antibiotika utskriven som jag ska ta i 7 dagar och sen tre olika
sprayer som jag ska köra några gånger om dagen. Halsen såg fortfarande lika dålig ut också men penicillinet skulle tydligen döda även halsinfektionen. Det känns alltid svårt att veta vad som är ok eller inte för bebis (särskilt utomlands då sånt kan skilja
så mycket från land till land) men alla var så himla måna om bebben så jag litar på att allt är lugnt med antibiotikan även för mini..
Jag kände mig som en ny människa efter tömningen på sjukhuset igår och lättnaden var total.. Det var såå himla skönt att få komma tillbaka till hotellet och världens bästa sambo och dotter igen igår kväll. Idag har jag dock mått lika
dåligt igen och jag har haft fruktansvärt ont men jag hoppas att antibiotikan hjälper snart så att det vänder. Läkarna trodde att jag skulle behöva komma och tömma bihålorna ännu en gång efter ett par dagar men jag hoppas att jag slipper ta ännu
en heldag här till det... Jag blev dock exemplariskt ompysslad på sjukhuset och allt gick så himla smidigt och de tog så väl hand om mig så för den delen skulle det ju inte göra något. Vården här är underbar. Sjukhuset såg ut som ett slott och
alla var så himla "serviceminded" och omhändertagande. Det var så mycket folk inblandade och alla var underbara. Tack bästa Bangkok Hospital för allt!
Nu hoppas jag mest att det hinner ordna upp sig till hemresan på lördag för jag kan tydligen inte flyga så länge det är så här.. Vi myser på så gott det går men det suger att mer än halva semestern har gått åt till den här skiten. Det är tur att
världens bästa Johan aldrig någonsin tappar humöret.. Han är min klippa alla dagar i veckan och jag förstår inte hur han orkar hålla oss uppe hela tiden!
Bästa bästa boyfriend! <3 <3 <3
Resan till sjukhuset var en plåga.. Varenda grop i vägen kändes som att huvudet skulle sprängas och det var utan tvekan de längsta 2,5 h i hela mitt liv, men tack och lov gick hemresan mycket smidigare..
Jag var rädd för något i den här stilen när jag inte såg någon uppdatering 😩 Fyyyy tuuuusan!!!!! Inte nog med att du aldrig kan gå ett break från din vidriga mage, utan du ska bli ÄNNU sämre på din semester. 😔 Tänker på dig 💗