Snurriga besked!
Vi hade tid för tillväxtultraljud idag på Akademiska. De bokade in dagens tid vid förra tillväxtultraljudet som vi gjorde i vecka 38. Då trodde de inte att vi skulle behöva komma på besöket idag eftersom "förlossningen redan hade
dragit igång" vid förra besöket men där hade de ju fel (vilket jag har full förståelse för att man inte kan veta till hundra procent så det är absolut inte det jag hakar upp mig på). När vi väl kommer dit idag så är det inte alls
något tillväxtultraljud inbokat utan bara undersökning för att se hur öppen jag var och se hur allt låg till inför förlossningen. Det kändes ju ganska onödigt om man frågar mig, vad spelar det för roll?! Fokuset var ju att se hur bebisen
växer och att hålla koll på att hon inte blir för stor, hur öppen jag är verkar ju ändå inte vara avgörande på något sätt. Läkaren beslutade tillslut ändå att göra tillväxtul idag eftersom det stod i journalen från förra besöket att
det var planerat idag trots att det var inte bokat.
Sen är det fram och tillbaka med allt annat också. Ena sekunden så får jag "absolut inte gå över tiden för bebis kan bli för stor för mitt trånga bäcken" och man vill absolut inte riskera att det blir snitt.. Nästa sekund
"gör det ingenting om bebisen blir stor för förra förlossningen gick såå himla bra trots att hon var så stor så det är inga problem alls". Och så håller de på fram och tillbaka, hit och dit. Vi har träffat olika läkare vid varje besök (och
jisses vad många besök det har varit) och vi har fått lika många utlåtanden som personer vi har träffat. Man blir ju trött. Vem ska man lyssna på? Vem har rätt?
Vi/jag tycker att förlossningen med Lily gick jättebra men sen har jag blivit matad av massa olika BM och läkare med att förlossningen tog lång tid och att Lily "nätt och jämt kom ut för att jag har trångt bäcken" och att
jag ska vara väldigt noga med att trycka på att bli igångsatt i god tid innan den här bebisen hinner bli för stor. Men vips så träffar man någon annan och då gick exakt samma förlossning "hur bra som helst och den räknas
till och med som en snabb och smidig förlossning för att vara förstföderska - och särskilt med en så stor bebis!" så att göra någon igångsättning känns bara som en onödig risk och absolut inte nödvändigt.
Summan av dagens besök är iaf att livmodertappen fortfarande är helt utplånad och jag är 3 cm öppen. Läkaren gjorde ännu en hinnsvepning och "retade" tappen för att få igång förlossningen på naturlig väg så vi hoppas att det
sätter igång nu. Tillväxtultraljudet idag visade en bebis på 4-4,2 kg men "det är något som inte stämmer för en bebis går inte upp 500-700 gram på två veckor så antingen stämmer inte det här ultraljudet eller så stämmer inte
det förra!" konstaterade läkaren efter ul. Ok? Så vad betyder det då? Allt blir ju bara snurrigare och snurrigare haha.
Vi fick iaf tid för igångsättning om en vecka utifall att det inte dragit igång innan dess så det känns ändå skönt att ha ett sista datum nu.
Men nu struntar vi i all snurrig sjukvård och konstaterar att vi snart kommer ha våran lilla efterlängtade tjej hos oss! Peppen inför förlossningen har kommit för att stanna och nu längtar jag såå mycket efter att få åka in till förlossningen
alldeles pirrig och förväntansfull, att få pina mig igenom värkar, pusha ut den här lilla klumpen och få upp henne på bröstet. Magiskt!
