När en bebis spyr mycket blir det lätt oro, men allt som kommer upp från en liten mage är inte farligt. Ofta handlar det om reflux, att barnet fått i sig lite för mycket eller om en infektion som går över av sig själv. Här går jag igenom vad som brukar vara normalt, vad du kan göra hemma och vilka tecken som gör att du ska kontakta BVC eller vård direkt.
Det viktigaste att ha koll på när ett spädbarn kräks ofta
- Små uppstötningar efter matning är vanliga hos spädbarn och beror ofta på en omogen magmun.
- Reflux och övermatning är vanliga orsaker, men magsjuka, infektion eller födoämnesreaktion kan också ligga bakom.
- Ge mindre mängder oftare, rapa barnet under måltiden och håll det mer upprätt efter matning.
- Vätskebrist är den största risken, särskilt hos barn under ett år och extra mycket under sex månader.
- Sök vård vid feber och slöhet, blod i kräkningen, gröngul kräkning eller om barnet kissar mycket mindre än vanligt.
Det här brukar ligga bakom återkommande kräkningar hos spädbarn
Jag brukar börja med att titta på när kräkningen kommer. Kommer den direkt efter matning, i samband med rapning eller efter att barnet ätit lite för hastigt, är det ofta något ganska vardagligt. Enligt 1177 är de vanligaste orsakerna hos barn under ett år överskottskräkningar, magsjuka, infektioner och allergi mot födoämnen.
| Vanlig orsak | Hur det ofta ser ut | Vad det brukar betyda |
|---|---|---|
| Överskottskräkningar | Lite kommer upp direkt efter måltiden, ofta i samband med rapning | Ofta normalt hos spädbarn och brukar minska när barnet blir äldre |
| Magsaftsreflux | Sura uppstötningar, kräkningar efter mat, ibland obehag när barnet äter | Vanligt under första levnadsåret och går oftast över av sig själv |
| Magsjuka | Kräkningar, diarré, ibland feber och trötthet | Brukar gå över inom några dagar, men vätska blir viktigt snabbt |
| Infektion eller allergi | Återkommande kräkningar, ibland i kombination med hosta, feber, utslag eller dålig viktuppgång | Behöver bedömas om besvären inte är kortvariga eller blir värre |
| Tarmhinder | Ont i magen i attacker, kräkningar som kan vara mörkgröna eller gulgröna | Ovanligt men akut |
Det som ofta gör störst skillnad är alltså inte bara att barnet kräks, utan mönstret runt kräkningarna. Nästa steg är att skilja det som är vanligt från det som faktiskt behöver kollas upp.
Så skiljer du på normalt spill och något som behöver kollas
Ett spädbarn som spyr lite efter matning men annars är piggt, kissar som vanligt och går upp i vikt beter sig annorlunda än ett barn som är slött, verkar ha ont eller kräks stora mängder. Jag tittar alltid på allmäntillståndet först, för det säger mer än själva mängden på filten.
- Ofta normalt om barnet kräks små mängder direkt efter måltid, gärna i samband med rapning, och sedan verkar nöjt.
- Mer oroande om kräkningarna kommer varje gång barnet äter, om barnet verkar missnöjt, får ont eller går ner i vikt.
- Akut varning om kräkningen är blodig, mörkgrön eller gulgrön, eller om barnet får tydliga buksmärtor i attacker.
Reflux är vanligt hos spädbarn och brukar gå över när barnet blir större. Det är också därför många barn kräks mindre när de börjar äta mer fast mat och magmunnen mognar. Om kräkningarna däremot börjar i samband med ny kost, blir kraftigare eller påverkar viktuppgången, vill jag att man tar det på allvar tidigare än många föräldrar tror. När du ser skillnaden tydligare blir det också lättare att göra rätt hemma.
Så minskar du kräkningarna hemma
Det här är den delen där små justeringar ofta gör mest nytta. Jag skulle börja enkelt: mindre mängder, fler pauser och en lugnare position efter maten. För många barn räcker det långt.
- Ge mindre mängder mat oftare i stället för stora mål.
- Låt barnet rapa flera gånger under matningen, inte bara i slutet.
- Håll barnet halvt upprätt när det äter, om det går.
- Låt barnet sitta kvar i knät eller barnstolen en stund efter att det ätit färdigt.
- Undvik att leka, studsa eller spänna buken direkt efter matning.
- Om du vill göra vardagen enklare hemma kan du ha en liten fast plats med tvättbara haklappar, muslintyg och en extra handduk i stället för att bygga upp ett lager engångsprodukter.
Vid magsjuka gäller samma grundidé men med ännu större fokus på vätska. Ge lite i taget, men ofta, eftersom för stora mängder på en gång kan trigga mer kräkning. Om barnet har svårt att dricka själv kan en tesked åt gången fungera bättre än en flaska eller kopp full med vätska. Om hemmaråden inte räcker är det vätskestatus och allmäntillstånd som avgör hur bråttom det är.
När du ska kontakta BVC, vårdcentral eller akuten
Enligt 1177 är det framför allt allmäntillståndet, hur mycket barnet kräks och om barnet får i sig vätska som avgör hur snabbt du ska söka hjälp. Jag tycker att det är en bra tumregel också i praktiken.
- Kontakta BVC eller vårdcentral om barnet kräks flera gånger och verkar ha ont, går ner i vikt eller kräkningarna kommer när du har börjat med ersättning, gröt eller välling.
- Sök vård snabbt om barnet har feber, är trött och orkeslöst eller inte kan behålla någon vätska alls.
- Sök vård om barnet kissar mycket mindre än vanligt eller om urinen blir mörk och koncentrerad.
- Sök akut om kräkningen innehåller blod eller om den är mörkgrön eller gulgrön och samtidigt kommer med buksmärta.
- Ring 112 om du misstänker att barnet har fått i sig något giftigt.
Om du är osäker, ring 1177 för råd. Det är bättre att fråga en gång för mycket än att vänta tills barnet blivit tydligt uttorkat eller slött. Det som ofta avgör tidsfaktorn är alltså inte bara hur mycket som kommer upp, utan hur snabbt barnet tappar vätska och ork.
Vätskebristen är det som snabbast kan bli farligt
Det som oroar mig mest vid återkommande kräkningar hos små barn är inte själva kräkningen, utan att vätskan inte stannar kvar. Barn under ett år är extra känsliga, särskilt under sex månader och om de är födda för tidigt. Ju mindre barnet är, desto snabbare kan läget förändras.
| Tecken | Vad det ofta betyder |
|---|---|
| Torr mun, törst och mörk urin | Vätskebrist börjar märkas |
| Kissar mindre än vanligt | Barnet får inte i sig tillräckligt |
| Slöhet eller ovanlig orkeslöshet | Barnet behöver bedömas snabbt |
| Kräks varje gång det dricker | Risk för uttorkning ökar tydligt |
Vid magsjuka brukar kräkningarna ofta lugna sig inom ett eller ett par dygn, men under den tiden behöver barnet ändå få i sig vätska ofta. Det räcker inte alltid att vänta och se. Om barnet inte kan behålla något alls är det i regel dags att kontakta vården tidigare än man först tänkt.
Så följer du upp mönstret om besvären fortsätter
Om barnet annars verkar må okej men kräkningarna återkommer, brukar jag vilja ha ett enkelt mönster att gå på i två till tre dagar. Det behöver inte vara avancerat. Tvärtom brukar en kort, tydlig anteckning hjälpa mer än långa, osorterade funderingar.
- Notera när barnet kräks i förhållande till måltiden.
- Skriv upp ungefär hur mycket som kommer upp och vilken färg kräkningen har.
- För dagbok över blöjorna så att du ser om barnet kissar mindre.
- Anteckna om besvären började efter ny ersättning, gröt, välling eller annan mat.
- Följ också med på om barnet verkar få ont, blir mer missnöjt eller tappar ork.
Det här är ofta tillräckligt för att BVC eller vården ska kunna ringa in om det rör sig om reflux, övermatning, infektion eller något som behöver utredas vidare. Och om allt pekar mot en vanlig, övergående orsak får du också en tryggare bild av att det sannolikt går åt rätt håll.
