Mysigaste pysselkvällen!

Det blev lite ombytta planer.. När Eva kom förbi och lämnade Lilys jacka som vi hade glömt hos dom så sprang Belle och tog på sig både skor och mössa till sin blöja och ställde sig redo vid dörren. Vi förstod her message så att säga: hon ville ha sleepover hos sin farmor och farfar istället för storesyster. Så Belle följde med svärmor hem. Hon var så taggad och mallig och man såg att hon kände sig så stor när hon fick åka iväg till farmor och farfar alldeles själv. Gullhjärta <3

Efter middagen här hemma så frågade vi Lily vad hon helst ville göra nu när hon var själv med mig och Johan en hel kväll. "Jag vill ju pyssla såklart!" sa hon direkt. Så ikväll har vi haft pysselkväll och jag tror faktiskt att vi hade lika mysigt alla tre <3 Jag är nog inte så värst pysslig av mig i vanliga fall men jag klippte hjärtan på beställning från den lilla och sen satt hon och klistrade och bossade ihop fina små konstverk. Johan gjorde pappersflygplan som om det var en uppgift på liv och död. 

(null)

Åh. Jag som är så hård och "kall" av mig i vanliga fall har fått en extremt soft sida sedan jag fick barn. Jag trodde att jag skulle vara ganska hård även när det gäller uppfostran eftersom jag är en väldigt röd person i vanliga fall (med en liten blå touch), men det är jag inte alls med barnen... snarare tvärt om - nästan lite mesig. Helst av allt vill jag ju bara ställa in allt just nu, ha Lily hemma dygnet runt och gosa med henne och överrösa henne med kärlek ända tills hon tröttnar och vill återgå till sina vanliga rutiner igen. Men det går ju inte? Hon älskar ju förskolan, jag vet ju det och det går så bra där på förskolan på dagarna och hon har så roligt - det säger pedagogerna varje dag. Hon älskar ju förskolan. MEN som hon saknar sin "favorit" fröken som slutade till jul. Alla är ju favoriter såklart och hon har ju flera favoriter kvar och alla är helt underbara, men Lily hade något extra särskilt band till fröken E och hon saknar henne verkligen.

Det är svårt att veta hur man gör bäst när det blir lite extra jobbigt för en treåring. Jag antar att det är en fas av något slag, samtidigt var jag "borta" hur länge som helst och allt var extra annorlunda hemma i nästan 3 mån pga mina operationer och sjukhusvistelser, hennes favoritfröken gick i pension ungefär samtidigt som det var kaos för mig, en del VABande och mycket hemmatid senaste tiden.. Vad är rätt att göra liksom? Jag tänker iaf så här. Imorgon tar hon och jag mysmorgon och åker till förskolan klockan 9. Lämningen får väl ta precis hur lång tid den vill och så drar jag när hon är redo. Sen försöker vi hämta lite tidigare i veckan så att dagarna inte blir så långa. Och kanske lite extra kvalitetstid på kvällarna där man låter henne få hamna lite extra i fokus. Så får det väl bara ta lite tid att "komma tillbaka" helt enkelt. Lily är nog väldigt lik mig i sättet. Hon håller mycket inom sig men när det väl kommer ut - då är det liksom på riktigt. Men girl. Som vi ska boosta dig i veckan! <3