Sjukstuga!

Det här med att gå och lägga sig tidigt igår gick åt skogen. Jag tror nästan att vi hade våran första riktiga "vakna" natt sedan vi fick barn (det är mycket möjligt att jag har glömt någon men jag kommer iaf inte ihåg någon just nu). Det kan låta triggande men så förskonade har vi faktiskt varit med just sömn på nätterna (Belles kolik de första tre månaderna höll sig till dagtid mellan kl 07-00 typ, sen sov hon under natten och tog nya (skrik)tag igen dagen efter). De har ju vaknat till såklart och varit vaken litegrann någon gång ibland nattetid men aldrig så att vi liksom har behövt gå upp med dem. Båda våra barn har med andra ord faktiskt sovit vääldigt bra jämt, men inatt sov Belle i princip inte på hela natten (bara småstunder). Bästa Johan tog Belle till kl 02 och finaste mami tog vid och körde Bellehäng mellan 02-06. Det är ju näst intill omöjligt för mig att ta henne själv eftersom hon gärna vill vara uppe och gå i famnen stundtals så jag höll mig medvetet borta, men jag var vaken ganska mycket jag med. 

Hon är verkligen så hängig våran lilla Belle. Feber, snorig, det låter som att hon har ont i halsen och så är hon väldigt orkeslös. Det är lite ovant att se henne vara så hängig eftersom Lily alltid har varit uppe och igång trots 41 graders feber, men Belle är verkligen helt orkeslös och vill bara vara i famnen. Lilla älsklingen <3 Hoppas hon får piggna på sig snabbt. 

Båda tjejerna somnade dock i soffan idag. Enda gången det händer är när de är sjuka. I vanliga fall behöver vi jobba dom till sömns här hemma - det är inget som liksom bara händer. De lyckas med det på förskolan men här hemma har det aldrig funkat, haha. 

(null)

(null)

Hur jobbigt det än är att maxa hänget med barnen när man själv inte mår bra så kan jag ändå inte låta bli att samtidigt njuta av att vara med dem dygnet runt. Jag har ju trots allt 8 dagars sjukhushäng = inte träffa barnen alls, att ta ikapp. Njut njut njut.