evisvardag.se

Vi har haft en jättemysig heldag i Furuvik. Men kommer ni ihåg när jag skrev att vi hade haft världens mest lugna och harmoniska dag för ett tag sedan när vi var där i Furuvik; när alla barnen bara lekte och var nöjda och vi vuxna kunde sitta i lugn och ro och prata i flera timmar..? Minns ni det? Well, den här dagen var precis raka motsatsen haha. Allt har gått åt skogen, barnen har tjafsat med varandra och gått varandra på nerverna och allt har bara varit sådär extra spårat. Så kan det vara ibland haha. Nästa häng tar vi nya tag! 

Musch kör allsång med barnkvartetten! 

Lily "nudisten" Holmgren som avskyr att ha kläder på sig. Jag är ändå imponerad att de lyckas hålla kläderna kvar på henne på förskolan för hemma klär hon av sig så fort hon får chansen. 

Älskade PW. Killen som gjorde mig till moster <3

Minisarna som inte är så mini längre.

Brors hockeymatch visades i vardagsrummet och Brandman Sam visades i M&M sovrum. 

Nu är vi hemma och barnen ligger i sina sängar och sover. Vi kikar JVM Finland-Schweiz och samtidigt försöker jag rensa lite här hemma. Vi ligger efter med så galet mycket här hemma men vi ska försöka att komma ikapp lite nu under "julledigheten". Johan kommer behöva jobba en del i mellandagarna såklart så ledighet är kanske att ta i men han är åtminstone hemma mer nu över jul-nyår än under vanliga veckor. 

Om jag skulle säga att jag är less på att inte få leva som vanligt så skulle det vara en otrolig underdrift. Att inte få bära låser en extremt mycket (extra mycket när man har två småbarn under 3 år) och jag avskyr att vara beroende av andra och att vara så här låst. "Kan du ta den här? Kan du flytta den? Kan du göra det här? Kan du lyfta i barnen i badkaret? Kan du lyfta upp den här? Kan du bära bort den här? Kan du ta in Hugo i bilen? Kan du bära upp tvätten så att jag kan hänga den? Kan du bära ner den här? Kan du ta ut soporna?" Att be om hjälp med typ allt 209 ggr om dagen är sååå irriterande och att inte kunna hjälpa till med saker, bära in en fullpackad bil, handla, bära barnen, hålla undan här hemma som vanligt.... så less. Men snart kan jag börja leva som vanligt ingen. LÄNGTAR!!!!!