Smärt-rastlös!

Smärtan håller i sig och jag håller på att bli ett vrak.. Jag försökte vila på förmiddagen efter att jag promenerat till förskolan och lämnat Lily men smärtan gjorde mig tokig så jag städade hemmet och fortsatte med det oändliga tvättberget. Sen tog jag fram Lilys försenade ettårspresent som hon fick av Josefin nu när hon var hemma och hälsade på.. Hon fick en sandlåda!! Lily kommer spendera timmar och ännu fler timmar i denna, hon älskar verkligen att leka i sandlåda. Den tog några timmar att skruva ihop men nu är den äntligen ihopbyggd. Efter att ha varit igång all day så mår jag inte bättre direkt men ikväll blir det vila och lugn och ro eftersom Lily sover hos svärisarna så jag "unnade mig" en fixardag..

Jag brukar alltid klippa gräset men idag fick jag vika ned mig och låta Johan göra det.. Sammandragningarna har ingen spärr idag och tydligen får inte bebis komma ännu för Johan har alldeles för mycket på jobbet fortfarande så jag blev beordrad att sitta ner och lugna sammandragningarna medan han klipper gräset, haha! 

(null)

Den här lilla goshunden då som alltid vill vara så nära.. Bästa Hugo! 

(null)

Jag trodde inte jag var en sån där typisk villamänniska men jag absolut älskar att bo i hus! Jag älskar att ha en gård att fixa med, att projekten med hus aldrig någonsin tar slut - det finns ju alltid något att göra. Det är så härligt att bara kunna gå ut på altanen på morgonen och äta frukosten i solen, att släppa ut Hugo på morgonen och låta honom vara ute hela dagarna, att äta middagen i uterummet. Det är så mysigt att se Lily springa runt på gräsmattan i pyjamas på kvällen innan det är dags att gå och sova. Att ha äppelträd och vinbärsbuskar och allt som hör till. Jag till och med älskar att klippa gräs och kratta löv och allt sånt som "måste" göras när man bor i hus. Jag trivdes så sjukt bra i min kära lägenhet ovanför Church street i Gävle under alla år som jag bodde där men det livet är förbi nu och ett "nytt" kapitel har helt klart tagit vid (även om jag fortfarande har lägenheten kvar). När jag var yngre var karriär, pengar och att "bli något" den enda stora drömmen jag hade. Jag fick helt klart ändra mina planer och värdera om lite när endometriosen satte stopp för det mesta av det jag ville göra men jag är såå tacksam för att jag värderade om och inte "gav upp" trots att jag kände att endometriosen hade tagit precis allting ifrån mig. Thank god för att Johan kom upp där som en högerswipe och made my life good igen och att vi tog beslutet att våga ge IVF ett försök trots att alla odds var emot oss. Att vi snart har två små tjejer och lever Villa, Vovve och Hyundai (haha) livet fullt ut är den absolut bästa "B-planen" jag någonsin ens kunnat drömma om. Svenssonliv är faktiskt också väldigt fantastiskt och nu skulle jag inte byta det mot något i världen! 

Nu ska vi olja in sandlådan och få den på plats och sen ska vi ha myskväll a la barnfria! I det här huset betyder det oftast chips, soffan och en serie så fantisera inte iväg alltför mycket nu, haha. Hoppas ni får en fin kväll! 


M

Hur gick det att skruva ihop sandlådan då?😂

Svar: Det var inte det roligaste jag har gjort 🙄 Jag hörde att du hade samma upplevelse 😂🤦🏼‍♀️
Evelina Nilsson