evisvardag.se

"Men Lily, vem är det som kommer nu?" frågade jag. 

"Amaandaa!" ropade Lily och slängde upp armarna i luften i ren lycka. 

"Nej det är inte Amanda, det är ju mormor!" förklarade jag.. Det är nog en aning förvirrande för en liten 1,5-åring med alla vita bilar i familjen, haha. 

"Momo!" ropade Lily istället och sprang och mötte henne med världens glädjetjut. Man blir ju lycklig av att se Lily bli så glad när hon träffar alla trots att vi bor 10 mil ifrån min familj. Det blir ju inte så många "svänga över en liten snabbis" som man kan göra med svärisarna som bor bara några kilometer bort men det är fint att vi lyckas ses så ofta som vi ändå gör trots avståndet! 

Mamma och Lily åt kvällsfika, borstade tänderna, tog på pyjamas, valde noga ut en bok till nattningen och sen gick de upp och la sig. Och sen såg vi inte skymten av mami på hela kvällen för hon somnade där uppe med Lily. Haha nejdå, hon kom ner efter sin nap och så tittade vi på en film tillsammans; Ben is back. Vi har hyrt många nya filmer den senaste tiden men även den här var riktigt dålig... Det blev iaf en mysig kväll. 

Johan gick och la sig efter filmen medan jag och mami kollade på premiäravsnittet av ’Sommar med Ernst’ innan vi gick och la oss. Mina svällda fötter fick fotmassage av bästa mamma till avsnittet och det var så himla skönt. Grejen är att fötterna blir lite svällda nu och då men jag känner inte av det så det besvärar mig inte, men alltså ibland är de elafantfötter?! De ser extra svällda ut när de väl sväller med tanke på att jag har små 36:or. De blir nästan bredare på bredden än på längden, haha. Mina fotknölar är iaf borta for sure.

Åh det är så mysigt att ha mami här! 

Idag ska Lily och mamma åka till Furuviksparken och hänga med Musch och Wilton hela dagen. Jag är faktiskt sugen att följa med men Johan är rädd att han ska missa något om förlossningen drar igång och jag är där så jag kanske får hålla mig hemma utifall att bebis får för sig att göra sin entré till världen idag. Det känns ju väldigt långt borta men man vet ju aldrig. Det blir mysigt för Lily med en mormordag utan mig. Då kan hon skämma bort Lily som hon vill utan att jag behöver vara på henne och säga "men mamma.. så där fick ju vi aldrig göra när vi var små, varför är det plötsligt ok nu?" eller "mamma? Nu har du ju sagt 4 ggr att det här var ’sista gången’ och ändå fortsätter hon!" Haha. Men de är precis likadana hela högen; mormor, bonusmorfar, morfar, bonusmormor, farmor och farfar. Det daltas och gullas och puttinuttas och grejas med de här små barnbarnen. Det är extra roligt när man kommer ihåg vilka regler det var som gällde när vi var små men de verkar vara helt bortblåsta nu 29 år senare, haha. Det är gulligt hur de alla håller på och jag är helt övertygad om att barnen lär sig skillnaden på hur det är hos alla olika människor. Hemma har vi våra "regler" men hos morfar eller farmor får man göra lite annorlunda -  men så ska det väl nästan vara? Barnbarn ska väl få bli lite bortskämda av sina mor- och farföräldrar?