God middag!
Men det här med att äta kött har helt klart satt sig på hjärnan lite.. Lite extra efter att jag läste (världens bästa bok!) Homo Sapiens när vi var i Thai senast. Sjukt intressant bok och sjuk ögonöppnare!
Igår när vi åkte hem från Hedesunda så sprang det ut två älgar på vägen framför oss men så vände den ena och sprang tillbaka där den kom ifrån medan den andra sprang över vägen och fortsatte framåt. Då kom jag på mig själv med att tänka (eller
ok jag sa det högt till Johan): "stanna kvar där på andra sidan och vänta in den andra älgen så ni inte tappar bort varandra!" Ganska jobbigt för älgar (eller ja, alla djur) att tappa bort varandra. Vilken del av skogen ska de börja leta liksom?
De kan ju inte direkt ta upp iPhonen och ringa varandra... Kul. Älgen ba: "jag hade en gång en pojkvän men han sprang över vägen och försvann och kom aldrig mer tillbaka!" Fast ännu värre är det när älgmamman tycker att barnet är tillräckligt
stort för att klara sig själv. Då börjar den sparka mot barnet och skrämmer iväg den för att den ska sluta hänga med mamman och ge sig ut i skogen ensam istället. Hur sorgligt?? Jag vet inte ens om det är sant men jag hörde det från mina kära jägare
i familjen när jag var liten och det har etsat sig fast. Älgkalven ba: "mamma älskar du inte mig längre? Vad har jag gjort för fel? Jag lovar att sköta mig bättre bara jag får vara med dig lite till!" Aah så sorgligt. Jag skulle inte klara
en dag som jägare.
Och det är alltså dessa stackars djur som vi precis har ätit till middag... Yummi.
(Ännu mer dubbelmoral blir det här inlägget när jag taggar kategorin MAT som jag döpt till Gottis... Gottis känns ganska långt ifrån vad jag precis har skrivit om men en matbild är ju alltid en matbild!)