Prommis i älskade East!

Nu är vi hemma i Östhammar igen. Det känns som det är en evighet sedan vi var här sist.. Vi har haft det supermysigt i stugan även om det känns som att vi blev lite snuvade på semestern i år med alla nätter på sjukhuset för min del och två operationer. Det är synd att man inte kan styra och påverka allt här i livet. 

Det var iaf mysigt att komma hem. Jag älskar vårt lilla gula hus och mysiga Östhammar. När vi kom hem packade vi upp, röjde undan mängder av kaos, körde tvättmaskin efter tvättmaskin (vi måste helt klart köpa tvättmaskin till stugan), klippte gräset som var typ knähögt på vissa ställen (jag är känd för att överdriva men det var verkligen långt, lovar) och så slipade Johan av väggen uppe på övervåningen och målade första svängen. När det var dags för Lily att sova tog vi en promenad. Jag har saknat våra prommisar. 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Jag har haft väldigt ont ikväll. Vi gjorde ett snabbt stopp på köpis på vägen hem från stugan i eftermiddags och efter det eskalerade smärtan big time.. Men ikväll ville jag inte låta det påverka mig alltför mycket. Jag tog bonusmedicin när jag kom hem (medicinen låg i Sara=storbilen och jag körde Sigge=lillbilen hem) och la mig i soffan tills den verkat något och sen körde jag manisk kväll tills jag stupade för en liten stund sedan. Jag har precis pratat med en otroligt saknad Jopplas i telefonen och nu ska vi dra igång en film här hemma. Vi får väl se vem som somnar först... Jag brukar normalt aldrig somna i soffan längre men de senaste veckorna har jag somnat så fort jag lagt mig ned och varit helt omöjlig att få upp om mornarna. Sjukt. 

Hoppas ni får en fortsatt fin kväll!